Jag tycker synd om alla dem som mår dåligt. Ingen förtjänar att göra de. Oftast är det ju så att om man mår dåligt så drabbar det alltid någon annan.  Som t.ex sånna som mobbar andra personer, dem skulle aldrig göra det om dem inte mådde så dåligt själva. Man ska aldrig dömma några personer för att dem gör fel, ingen är ju mer än människa. Den personen som mobbar kommer ju ångra sig i längden liksom. Visst, det är inte rätt att försvara sånna som mobbar andra männskor. Men dem som blir mobbade måste ju förstå att mobbaren har problem och mår otroligt dåligt. Anledningen till att jag tar upp det här är för att jag nyss såg en dokumentär om en kille som hade alkolister till föräldrar och han mobbade en flicka. Han ville inte mobba flickan och det fick inte han att må bättre. Men han gjorde det bara för att han mådde så dåligt och han hade ju liksom ingen att prata med. I slutet blir han kär i flickan och allting blir bra. Dokumentären fick verkligen mig att vakna och det är därför jag tar upp det här nu i bloggen. Hoppas ni lärde er något, för det gjorde jag!